blancoazucena

Jaha mina vänner. Jag tänkte att jag skulle försöka att byta bloggportal. Jag har tänkt det ganska länge men man är ju lite bekväm av sig. Nu är det iallafall gjort! :)

Här finns den nya bloggen

                                -Det är inte helt fel att kunna gå bara utanför dörren för att kunna få såhär gott torsdagsgodis!

(om någon undrar så fyllde den elaka storasystern i läpparna och ögonbrynen på tidningens framsida - gissa om hon hatade mig efter det. Jag sa att hon fick göra så på mina tidningar om hon ville - det hjälpte inte)

...uppdatera bloggen efter ett uppehåll så får jag lite dåligt samvete. Det tänker jag inte ha så någon utläggning om varför jag inte bloggat kommer att komma. Däremot foton! Håll till godo!

Börjar med min fina fina lillebror!

  

Håkan. Eufori. Glädje. Rus. Folkfest. Kärlek.

Jag tror att det finns människor som är lite klokare än alla andra. Människor som är lite mer kärleksfulla än andra. Människor som tänker lite mer än alla andra. Människor som berör andra människor lite mer än andra. Människor som helt enkelt är lite finare än andra.
 
Håkan är finare än många andra. Jag tror att han är bland det finaste Göteborg har.
Få människor kan förmedla så mycket kärlek som han kan.

Jag har sett Håkan många gånger och visst har han alltid verkligen förmedlat sina känslor och varit fantastisk men lördagens konsert var helt klart den bästa. Han är så fin, den där Håkan.

Det som berörde mig mest under konserten var i slutet när han talade om en man han ofta såg som bar runt på en ryggsäck med massa skrot och att han alltid tänkte att gubben skulle göra sig av med all den skiten. Han sa att han sedan kom att tänka på att han gör likadant själv, fast i huvudet. Hans budskap var att försöka släppa det och fortsätta. Jag filmade det och nästan hela låten sedan.
Här hemma hos oss, på Solkullagården, är Håkan lite av vår husgud. Denna låten ska numera lyssnas på ofta.



"Fortsätt när mörkret kommer och allt gör ont
Fortsätt som ett höstlöv i vårens första flod
Som ett hjärta som vägrar sluta slå
När varje bön gått åt, fortsätt
När jag fallit tungt
På ditt minnes skrothög
Hitta mig när som helst
På samma gator som Cederhök

Blitt sparkad runt några gånger
Som en del måste bli
För att fatta vad som betyder nåt
Och vem som går att lita på
Men när du var med mig
Musiken slutade aldrig
Du bara får mig att hänga, hänga kvar

Fortsätt när de lynchat sista hoppet
Fortsätt när allt du levt för räknats ut som ett skämt
Där under träden, bakom stängslet
Finns en stig för dig, fortsätt
När du blir gammal
Och när du somnar
Med det sista de sa i din dörr
"Håkan, du var bättre förr"

Blitt sparkad runt några gånger
Som en del måste bli
För att fatta vad som betyder nåt
Och vem som går att lita på
Men när du var med mig
Musiken slutade aldrig
Du bara får mig att hänga, hänga kvar
För jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än

Jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än
Säg det, säg det, säg det igen

Jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än
Ljug för mig, ljug för mig

Jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än
Ljug för mig, ljug för mig

Och jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än
Fortsätt ljug, precis så, för mig

Jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än"

Idag hörs det inget annat än Håkan Hellström ur högtalarna här hos oss. På HÖG volym. Vi laddar.
Jag tittar på liveklipp på nätet och får gåshud! Fan va kul det ska bli!

Förra söndagen så var det centimetermaran i Kungsbacka. Barnens mara. Under dagen är det massor med annat skoj på torget med allt från megasandlådor till pysselhörnor och uppvisningar av olika slag.
Karaten hade givetvis också uppvisning, tyvärr sist och lagom till regnet kom dock...

Såhär såg dagen iallafall ut!



En liten tös ville gärna vara med och dansa zumba, lustigt nog hade hon också stort fluffligt hår! :)


Karate

Papi!♥



O så mötet med Fifi!!


Fifi var med under hela dagen men det tog lång tid innan Mille skulle kunna våga sig nära henne. När han väl hade bestämt sig för att han ville säga hej till henne så var hon borta. Mille blir sur, trött och är påväg att somna i vagnen. Vem kommer gåendes på gatan då om inte Fifi. Här är han alltså trött, blyg och dessutom hungrig. Därav den glada minen! :)

I Onsala finns en del smultronställen. Sånna ställen som inte alla andra är på. Mönster är ett av dem, det är ett naturreservat som först är väldigt öppet, sedan skog och tillslut kommer havet. Det är så himla gott att promenera där. Vi gick där häromdagen och förutom alla myggor i skogsdelen så var det underbart att gå där!