kontrollbehov som spökar?
När jag läser nyheterna varje dag på nätet och med allt tråkigt som händer runt omkring i världen så tänker jag alltid på alla bekanta man har. Det finns så många människor som man bekant med, sånna som man pratar med väldigt mycket varje gång man går ut på krogen, släktingar på långt håll, gamla vänner som man inte längre har kontakt med o.s.v. som man inte har daglig kontakt med. Inte ens årlig kontakt med kanske. Varje gång det står något nytt hemskt som har hänt så tänker jag på dem och tänker att om det händer dem något, hur ska jag få reda på det då? Det kan ju ta en hel evighet!
Jag har en gammal vän som betyder världen för mig. Han hjälpte mig genom det svåraste i mitt liv och jag är honom evigt tacksam för att han fanns i mitt liv då, när jag behövde honom som allra mest. Jag kommer alltid att älska honom för hur fin han var mot mig och hur bra jag mådde i hans sällskap. Idag har vi inte någon kontakt, och det är precis som det ska vara. Men skulle det hända honom något så skulle jag verkligen vilja veta det.
Vad ska man göra då? Jag tycker det är riktigt svårt, kanske har det med mitt kontrollbehov att göra?
Saker som detta kan jag tänka på i all evighet.
