blancoazucena

Att det ska vara så svårt att ta tag i pluggandet. Nu har jag haft detta i flera veckor och jag kommer bannemig knappt in i det överhuvudtaget. Så tröttsamt. Jag tycker att det är kul men jag orkar inte riktigt sätta mig in i det. Det får bli ändrig på det! Nu har jag tvättat all tvätt som fanns, fixat och donat, eldat upp lite värme i huset och nu ska jag sätta mig och läsa spanska. Kanske kan man slappna av och få lite plugg gjort när allt annat är klart.

Mamma och det små är påväg till Skåne. Pappa jobbar. Victor är i skolan.
Huset är tomt och tyst. Nästan. Freija får stolleryck emellanåt och skäller på mig. Jag tror att hon tycker jag är tråkig. Men vi har faktiskt varit ute på en ganska lång promend, vi har lekt med hennes leksaker och vi har övat på vacker tass och ligg. Hon är duktig. Och jag är trött. Så nu ska vi njuta av det lugna.
Maten står i mikron och brasan är tänd. Nu börjar helgen.

Vilken dag. Igår eftermiddag var det dags för tredje akupunkturbehandlingen och jag reagerade precis likadant som förra gången, på gränsen till svimfärdig och sedan dödstrött. Vi bestämde att jag bara ska efter jobbet och inte innan för att orka, en bra idé tror jag. Det jobbiga är att jag inte soverikapp mig under natten utan känner mig som en klubbad säl när jag ska vakna på morgonen också. Idag bestämde jag mig för att det inte var möjligt att komma upp ur sängen och att jag iallafall skulle stanna hemma tills lunch och jobba eftermiddagen. Efter tio minuter så bestämde jag mig av någon anledning för att iallafall gå upp och försöka. Jag kände mig mer eller mindre som en levande död den första stunden på jobbet men det blev bättre. Efter att man tagit sig i kragen, när man verkligen inte trodde att det gick, så känns det nästan som att man går på moln från jobbet. En sånhär dag så känner jag mig stolt över att jag gick till jobbet fastän det kändes omöjligt. Små steg framåt.

Förra årets melodifestival gav oss ju den fantastiska (?) låten Manboy som älskades av alla barn. Inte minst älskades den av Mille och vi fick lyssna på den hela sommaren och faktiskt hela hösten till öronen blödde på oss. Nu när intresset för den har börjat svalna så ställer den stollen upp med en ny låt. Jag kan gissa att det kommer bli samma sak även detta året då Mille ropade "Manboy" förtjust så fort han såg Saade i rutan. Jo visst. 
 
När "Manboy", som han kallas här hemma hos oss, gick vidare direkt till final och fick uppträda en gång till så var lyckan gjord och Mille hade redan lärt sig refrängen. Jag tackar ja. Även den andra "lilla" var lagom lycklig kan jag lova :)

Någon som var påverkad av fullmånen inatt? Det var iallafall både jag och Freija. Jag sov jättedåligt och Freija skulle till varje pris upp och ut. När jag väl släpper ut Freija genom dörren så lös månen så starkt att jag funderade på om jag tittat fel på klockan. Det kändes väldigt skumt och Freija började plötsligt att skälla som en tok. Mitt i natten. Att jag inte fick ett spel på henne. Inte kunde jag somna om efter det.

Morgonen började sedan med en iskall men väldigt solig promenad.



På förmiddagen tittade jag på Grammy galan from the U.S. Det inleddes av fem superkvinnor med superröster. Där bland var Christina Aguilera, jesus vilken röst hon har. Jag satt som förstenad med gåshud. Tyvärr missade jag hälften för att att tjejligan här hemma åkte för att se trassel på bio. Jag måste säga att det var en av de bästa disney filmerna jag sett på länge. Nu ser jag inte särskilt mycket på barnfilmer längre men en del har jag ändå sett med Mille och denna höll lite högre klass än de andra. Storyn var mysig och att den var i 3D gjorde det ännu bättre. Jag var ju med Tilda och såg Shrek 4 när den kom och den var också i 3D men där var det så lite som hade den effekten. Här var hela filmen i 3D. Den är faktiskt att rekomendera, rolig för vuxna också :)

Jag tror att jag fick lite energi av detta för när jag kom hem satte jag mig med spanskan och fick gjort massor. Ungefär det jag behövde gjort hela veckan men inte gjort, så nu är mitt dåliga samvete som bortblåst!
Mille låg först i min säng nerbäddad brevid mig och tittade på tv men helt plötsligt låg han i Freijas säng. Underbara unge.



Nu ska jag bara ta det riktigt lugnt resten av kvällen med melodifestivalen och QX galan. Mysa med familjen. Mmm...

Det har varit en lugn och skön dag idag. Tyvärr har mitt huvud inte slutat strejka och jag har haft ont i fyra dagar nu. Jag kan nog säga att jag är lite trött på det nu. Lite smått sådär.

Jag lyckades iallafall ta mig in till Kungsbacka för att hjälpa mamma med Mille undertiden hon gjorde lite ärenden för att sedan träffa mina fina tjejer. Bara ligga i soffan och prata var efterlängtat. Tyvärr vill mina fina vänner sällan vara med på kort så jag är lite ledsen eftersom ljuset var så fint hemma hos Louise.



Kvällen har mer eller mindre bara spenderats i min säng. När jag har ont i huvudet och behöver få vara ifred eller när lilla Freija behöver lite space från vår drake här hemma brukar jag låsa min dörr. Idag hade jag låst dörren för att få lov att sova ifred utan ungar och hundar men får ett bryskt uppvaknande när Mille helt plötsligt ska in i mitt rum, till varje pris. Han hänger sig på dörrhandtaget, drar och sliter. Med huvudvärk och sovande så kändes det ungefär som att ett flygplan flög precis ovanför huvudet på mig. Jag gick upp, släppte in besten och la mig i sängen igen. Mille är snart efter, naken och iskall. Tack för det. Som grädden på moset har han ett korvbröd i handen som han äter i min säng. Känslan av smulorna efter honom var ungefär som sandpapper. Så himla mysigt!
 
Ibland älskar jag att bo hos mamma och pappa.

Jag har tagit sportlovsledigt imorgon. Jag hoppas på att få lite quality time med familjen.
Jag hoppas att jag kan ta mig i kragen och plugga lite español.
Jag hoppas också på lite härligt lugn. Lite väl mycker för en dag kanske? :)

Efter min lugna och sköna eftermiddag i lördags så bestämde jag mig för att jag ville hitta på något, kors i taket!
Det sista året tror jag så har jag verkligen inte känns för att hitta på något och framförallt inte gå ut i Kungsbacka där det alltid är samma personer ute och samma saker som händer. Men nu kände jag att det var riktigt skönt att komma ut! Jag ringde till fina Sara och vi bestämde oss för att gå ut. Visst var det ungefär samma som alltid men vi hade faktiskt riktigt roligt! Klockan var halv sju när jag gick innanför dörren hemma och jag sov i två timmar. Att sova längre än så är nästan omöjligt här hemma hos min kära mor och far. Har man dessutom en hund som är mer eller mindre galen så kan det också vara svårt att sova. Fantastiskt väder och både hund och lillebror som behövde rastas gjorde att vi snabbt var ute på en promenad. Det var verkligen supergott väder! Jag tänkte att jag ska ladda upp lite foton men jag tar tag i det senare (som vanligt! :) ) En timme somnade jag framför tv:n på eftermiddagen,ganska lagom för att jag sedan skulle slockna på sekunden jag la mig på kudden när klockan var nio.

Dagen idag har varit mer eller mindre som alla andra. Inte så fylld av kärlek som alla andras just denna dag. Jag kan känna att det är tråkigt att man sitter här, år efter år, och är singel. Egentligen tycker jag inte att Alla Hjärtans Dag är så speciell, det är mycket finare med vardagsromantik. Kanske tycker jag det ännu mer nu bara för att jag vill att denna dagen ska kännas så lite som möjligt. Visst kan det kännas lite ensamt just denna dagen men det är också skönt att inte behöva hitta på något speciellt att göra, bara för att. Ja ja. Lite bitter. Men jag vill betona lite. 

Jag kom precis på, en människa som jag, som älskar kärleken och allt det fina på jorden. Nu när jag varit "utan" det så länge (fy va hemskt det låter, så farligt är det inte!), så kommer ju ha massor att ge sen till min kommande man. Tänk vilken lycklig jäkel det kommer att vara! ;) Inte sant?!

Jag fann detta hjätat ute på isen häromdagen,


Jag hoppas iallafall att ni har haft en fantastiskt fin Alla Hjärtans Dag och att det varit fyllt med massor av kärlek!
All kärlek till er från mig! ♥

Jag drog idag det korta stråt och fick stanna hemma från kalas. Nu mera är vi ju hundägare och sålänge hon är valp kan vi inte lämna henne hemma. Jag känner mig ganska nöjd. En såndär riktigt lam film går på tv, "Brudens far", men man kan inte undgå feelgood-känslan när man tittar på den. Jag funderade på om jag skulle pluggat lite nu när huset är tomt på gapiga ungar och det ständiga dunkandet av musik från Victors rum men jag kom fram till att jag struntar i det! Jag ska sitta här, med min laptop i knät och fixa med mina foton. O så ska jag gå ut i solen med fina Freija.

Idag är jag riktigt sugen på att hitta på något himla roligt. Någon som är på?

Nu har jag fått iväg första inlämningsuppgiften i spanskan. Skönt!! Kommande veckor ska jag planera mina studier lite bättre. Eller mycket bättre. Efter många om och men fick jag klart det nu men fasen alltså va svårt det är med språk, speciellt när man inte har någon att prata med. Nu är jag klart för idag och kan med gott samvete bara mysa allt vad jag har under kvällen med tv och tidningar. Härligt!

Jag satt med lille lillebror i sängen och tittade på Ice Age 2. Fantastiskt spännande emellanåt. Och fantastiskt mysigt. Nerbäddade i sängen sitter Mille i mitt knä när det i filmen brister enorma isblock och vatten kommer forsande. Mille utbrister då "Åh, fan va vatten". Jag frågade vad han sa och han upprepar det. Jag frågade honom sen om jag verkligen hörde rätt. Jajamensan, det gjorde jag.

Hur fasen är det meningen att man ska kunna hålla sig för skratt i sådana situationer? Som tur var, i just denna situationen, så var han så inne i filmen att han inte ens funderade över mig. Guppande av inhållet skratt försökte jag att titta färdigt på den fantastiskt spännande filmen.
Men det ekade mest i huvudet "Åh, fan va vatten".

Man får tåla mycket om man är lillasyster till Mille. Han är nästan alltid en drake. Man får akta sig för honom.


Tur att hon tycker om honom mycket ändå...


Sötnötar!

Idag fick jag vara hemma från jobbet pga min satans huvudvärk. Jag sov till tolv ungefär. Såpass länge sover ju aldrig jag så jag antar att jag behövde det. Trots det ville inte mitt huvud vara med.

Så istället för att vara aktiv på jobbet och äta lunch med mina fina vänner så fick jag ligga i sängen med huvudvärk. Det roligaste idag, O.C. på tv. Kul.

Jag ska dock till sjukgymnasten idag för att få akupunktur. Ska bli väldigt spännande och se om det kan hjälpa mig. Gör det inte det så kan någon frivillig få äran att såga av mitt huvud, jag är ganska säker på att jag inte vill ha det kvar. Kan man reklamera?

I flytten hittade jag massor av roliga gamla brev, hälsningar, teckningar och allt möjligt gammalt och roligt. Sådant som är fyllt med fina minnen. Jag hamstrar en hel del och inte minst på denna typen av saker, sen har jag inte riktigt hjärta att slänga sånt som får en att må bra. Om jag lägger ihop alla mina högar så får jag nog ihop till en hel flyttkartong med sånt.
 Här är en av de mest finurliga teckningarna/texterna jag gjort.




Någon skulle tydligen ligga på sjukhus med 1 och 70 i temp. Brutit benet hade de också, så bra som jag illustrerat det, jag hade knappt behövt skriva att det var brutet! Jisses!!

♥ Idag fyller älskade Lojsan år. Grattis till fina lilla du!

Jag kan vara ganska sämst på att uppdatera just nu men jag har verkligen inte orkat. Jag har flyttat och jag försöker få ordning på mitt pluggande. Där emellan försöker jag att andas lite också. Så prioritet ligger inte direkt där. Jag hinner inte ens umgås med vänner just nu. Konstigt.

Preis när jag sitter här och skriver så hör jag att Mille är påväg upp för trappan. Två sekunder senare hör jag att det låter som att han kräks och sedan låter det som att han tappar fotfästet. När jag kommer ut genom min dörr så får han ingen luft. Jag, som alltid annars får panik i en sån situationen och blir som sten, tog tag i Mille och dunkade honom i ryggen. Ut flyger en skruv. Stackars lilla Mille. Fruktansvärt obehagligt.

Nu leker han på som vanligt igen medans jag sitter jag skakar lite sådär i efterhand. Usch.


Jag ska plugga nu. Jag ska säga som vår gympa lärare Penny sa att vi skulle säga när vi var små:
"Jag kan, jag vill och jag ska försöka".