blancoazucena

Hugo har också hjälpt till idag!

Nu har jag landat i soffan nere i Örum, hos mormor och morfar. Vi har varit i deras nya hus och grejat hela dagen. Mest städning fick det bli men sådant är också skönt att få hjälp med är klart! Jag tycker att tiden gått så oerhört fort men när jag tänkte efter insåg jag att det är ungefär 7 månaders slit. 8 timmar varje dag. Det är en hel del jobb om man säger så. Speciellt om man är i 60-65års åldern. Jag kan inte förstå att de har orkat all den tiden. Men oj så bra det kommer bli! Oerhört bra! De har verkligen öga för det där med husbygge och inredning. Nästa vecka ska de flytta in. Det kommer bli väldigt bra med alla deras saker! :)

Morfar lagar god mat nu medans vi tittar på Söderling på tv. Jag längtar efter maten! Mmmm!

Mamma och mormor anser att vi ska låta bli att tala om för folk att vi ska spela bingolotto. Att vi här nere, just de timmarna, är ett slutet sällskap. Men HA! BINGOLOTTO! BINGOLOTTO BINGOLOTTO! :)



Härliga rapsfält på Österlen

Här är sötnosarna jag tillbringade min torsdag med! :)

Nu har det vart så mycket här i dagarna att jag inte hunnit blogga. Det är ganska synd för när jag väl ska skriva så blir det så himla mycket! Jag orkar inte lägga över bilderna från kameran så ni får nöja er med bilderna från teleifonen :) 

I torsdags var det dags för intevjun som jag tycker gick ganska bra. Jag var dock lite oförbereddd eftersom jag inte visste vart några papper eller så var. Får jag inte jobbet så kan jag nog nöja mig med att jag var en av fyra utvalda för intervju av jag vet inte hur många. Vi får väl helt enkelt se! :)
Jag spenderade sedan min dag i farmor och Lennarts sällskap. Jag fick träffa mina underbara kusiner också. Lilla Lewis var minsann inte så liten längre och det gjorde ont i mig när han från början inte ville komma till mig. Det tog i och för sig inte så lång tid innan han sträckte sig efter mig och satte sin panna mot min. Gosunge!
Söta iJoel kom också och var stora killen och ville gärna bestäma över alla andra. Men han skötte det bra! Han är verkligen stora killen nu! :)
Det är helt klart de små i släkten som gör att jag känner att det skulle vara sv¨rt att åka iväg igen!
 
Igår när jag vaknade och gick ner till mamma och Mille så tyckte jag att han verkade en aning speedad. Lite smått galen. Inget ovanligt för pojkarna Komsell. Mille skulle lämnas klockan 10,30 just igår och mamma går upp till datorn innan hon ska göra iordning honom. Efter många om och men så får jag honom att sätta sig hos mig och titta lite på tv. Jag läser tidningen i lugn och ro och inser helt plötsligt att det var lite ovanligt tyst. Då hade ungen somnat. En så himla konstig tid för honom att somna! Jag tyckte att det hade vart brutlat att väcka honom för att gå till dagis så han fick stanna hemma med mig. Gullungen var så gosig och mysig. Nästan hela tiden. helt plötsligt får han ett sånt där, alldeles hysteriskt, trottsålders utbrott. Det är bara att försöka hantera den situationen så gott det går utan att han blir alltför arg. Inte den lättaste uppgiften! Àlvaro var nog lite lättare på det sättet om man säger så :) 

När jag sedan på kvällen ska åka till Kungsbacka så åker jag och Mille med far min till Lillebrors träning för att vänta på mor som ska köra vidare till Kungsbacka så sticker Mille från mig. Inte en gång. Inte två. Inte tre heller. Fyra gånger sticker han. Så noga uträknat är det att jag knappt hinner ikapp den lilla skitungen. Det är helt otroligt hur snabba små barn är. Jag kan inte riktigt förstå hur fort de små benen kan springa. Dessutom skrattar han lite tyket och lojt precis som att han struntar fullständigt i vad jag säger. Såhär har han aldrig betett sig innan och speciellt inte mot mig.
När mamma väl kommer och plockar upp oss är jag alldeles smutsig på mina nytvättade kläder efter en sparkande Mille och alldeles varm är jag efter allt jagande och försök till att hålla fast honom. Ungen blev dessutom sklogstokig när jag höll fast honom så hans tårar rann längst kinderna. Hur ska man få honom att förstå hur farligt det är att sticka iväg så? Inte gör det saken bättre att det kör bilar bara en liten bit ifrån där han sprang.                                                   Lilla, lilla tok!

Tillslut kommer jag in till Kungsbacka där jag möter upp farmor och Lennart för att promenera ner mot Kungsbacka och möta upp farfar och Eva för att äta och gå på premiär öppning av Pepe's bar. Där får vi gratis buffé och gratis dricka till klockan 21. Gratis dricka betyder god dricka och gid dricka betyder mycket dricka.
Farbror Tord kompade Kurt Olsson som uppträdde och Tove skrattade något så hysteriskt (Ni som känner förstår vad jag menar!) att folk runt henne nästan skrattade mer åt henne än åt Kurtan. Väldigt roligt! Som ett litet barn med sin största idol ville hon sedan att jag skulle ta ett kort på dem ihop. Jag upptäckte nu att jag lyckats fånga den enda sura minen han gjorde på hela kvällen. Här är iallafall kortet!



Vi hade iallafall en väldigt trevligt kväll och mina snälla pappa kom och hämtade sin sluddrande dotter på natten. Är det inte konstigt att jag alltid blir som onykrast när jag är med mina familj? :)

Idag var det Iseråsskolans dag på Tildas skola. Ponnyridning, loppisar och annat smått och gott. Dessutom var det prova på karate som pappa höll i. Lilla Tilda, som motarbetat oss väldigt i detta med att träna karate fick visa upp en kata med sin kompis inför alla som var där och tittade. Tror ni inte att hon gör det hur bra som helst. Hade min pappa varit av den känsliga typen så hade han nog fällt en tår av lycka. Han var så stolt över sin lilla dotter som gjorde en fantastisk bra kata. Jag blev också väldigt imponerad! Och väldigt stolt! Jag hoppas verkligen inte att hon slutar med det nu när hon visat hur duktig hon är på det. Jag skulle dock tro att hon inte skulle tillåtas att sluta nu! :) 

Efter Iseråsskolans dag åkte jag och mamma hem och packade våra väskor för att ta oss en liten tripp ner till mormor och morfar i Skåne. Nu är det dags att sova så vi orkar gå upp tidigt imorgon för att fixa i deras nya hus. Det ska bli jättespännande att se hur det ser ut där nu, det har ju ändrats massor sen jag var där sist. 

Jag ska försöka lägga upp lite bilder imorgon om jag hinner! 

Om ni ska ut så ta det lungt och om ni ska stanna hemma, sov så gott! :)
 

"Övriga ”artister” försvinner i periferin i jämförelse.
Eric Berglund är mästerligt i sitt Eric Berglund-utförande.
Bara detta så egenartat, suggererande och vackert.
 Hans kommande skiva antar bibliska proportioner. Jag tillber varje ton."
Carl Reinholdtz Belfrage, Nöjesguiden


Check out the amazing video on vimeo: http://vimeo.com/12077255



http://nojesguiden.se/artiklar/kritik-oss-aer-en-fraelsare-foedd

Tilda tyckte min nya grejer var lika roliga som hennes. Här med min sjal.

Nu är jag hemma i Sverige igen. Planet landade igår morse klockan 9.50 och farmor hämtade mig på Säve.
När jag var påväg av planet höll jag på att blåsa in i det igen och jag kände hur regnet dugga mot mina fötter.
Det blev faktiskt lite bättre väder efter några timmar men det var fortfarande kallt!

Sista dagen i Jerez hade jag hand om Álvaro och ni kan nog förstå hur mycket vi försökte mysa! Karin kom på den geniala idén att åka till Puerto Cherry och äta den sista lunchen! Underbara Puerto Cherry!

  

Hemresan gick över förväntan! Visst kan jag väl känna att jag skulle kunna vart utan den biten där jag hade tre väskor att ha hand en hel natt på flygplatsen i London. Jag ville ju inte direkt somna eftersom jag hade väskorna men jag somnade till i 30 minuter iallafall. Livrädd när jag vakna då jag inte hittade min plånbok som jag sedan kom på att jag så fint hade gömt :) Jag kan väl inte direkt rekomendera att övernatta på flygplatsen på ett kallt stengolv! Men jag var lång ifrån ensam. Det låg folk längst varenda vägg, på varenda centimeter!






Det var så skönt o få träffa familjen igen! Victor smög upp för trappan igår när han kom hem från skolan med världens leende på läpparna, Tilda slängde sig på mig i sängen och Mille gick bananas! Han hoppade på mig i sängen och skrek och slog med huvudet i sängen, av lycka! Vi sa att man skulle kunna tro att han vart inlåst i 14 dagar med tanke på hur han höll på! Efter det satt han som fastklistrad på mig. Ingen annan fick bära honom!
Det är lycka! Jag som var så orolig att han skulle vara blyg eller sur när jag kom.
Imorse grät han när han inte fick gå upp till mig när mamma sa att jag sov. Underbara lilla Mille!

På dagen igår fick jag sova i 40 minuter sedan var det full fart som alltid på Solkullagården. De fick sina saker som jag köpt med mig hem och Mille blev så glad för sina att han bar runt dem i en påse resten av dagen :)
Efter det var det dags att åka till Milles dagis på gårdsfest och sedan till kungsmässan för att växla pengar och Victor skulle köpa kostym till avslutningsfesten. Visst känns han ganska stor annars också men han såg så vuxen ut på något sätt i sin svarta kostym. Den lilla, som bara var 8 när jag gick på den festen. Han har vuxit till sig en del sen dess om man säger så!  

  
Visst är det lite skillnad från då? :)


Bilder från gårdfesten:
  





När vi kom hem åt vi supergod mat och sedan en kaka som de bakat för att jag kom hem! :)
När jag började svamla massa konstiga saker insåg jag att det var nog på tiden att jag fick lite sömn.

Idag när jag vaknade så gick jag ner, åt frukost och sen gick jag ut på altanen. Klarblå himmel, näst intill vindstilla och allt är ljusgrönt och blommigt. Det kändes ganska bra kan jag säga.

Borta bra men hemma bäst.

Solen är framme idag med, inte så varmt dock men det är solen som räknas! :)

Kanske, kanske, kanske så får jag plats i mina väskor. Som det ser ut nu så väger de 14,9 kilo var. Oj! :)
Det är inte många timmar kvar i Spanien nu!

Eftersom jag fastnade i Greys Anatomys säsongavslutningsprogram igår och det var så sjukligt spännande så drömde jag mest om det när jag efter många om och men somnade inatt. Kanske inga fina drömar direkt men det var nog bättre att komma undan verkligheten lite! Konstigt nog är jag ganska nervös för hemresan också. Kommer nog vara lugn när jag sitter på planet imorgonbitti klockan 07:00!


Jag och söta Álvarito♥

...så är jag påväg hem till Sverige igen. Jag kommer dock att få spendera natten på Stansted. Sådär lagom kul tror jag att det kommer bli. Med tre väskor, hur ska jag kunna hålla reda på dem hela natten? Hmm...

Idag har iallafall Jesús ena brors familj och hans föräldrar varit här på BBQ. Så himla gott med grillat! Vi grillade grillspett, kött och potatis. Mumsigt värre!




Jag gjorde en jordgubbspaj till efterrätt men den glömde jag ta kort på!
Här är gladaste Álvaro med sina söta kusiner;






Nu ska jag försöka packa, kanske kan undvika en del av mina härliga stressdrömmar om jag gör det nu!

Igår kväll gjorde vi oss iordning för att åka till Puerto och träffa alla svenskorna. Det blev Mexicanskt och vi hade jättetrevligt! Dessa underbara svenskor hade fixat en tårta till mig för att jag åker hem på måndag (snyft). Jag hade verkligen inte förväntat mig det men de är så gulliga, så gulliga!

Känns väldigt bra att jag kommer kunna träffa många av dem i sommar i Sverige! :) Sen tror jag i och för sig att det finns stor risk att jag kommer åka tillbaka. Om inte för att plugga så kommer jag definitivt komma hit och hälsa på! Inte hade jag trott när jag åkte att jag skulle träffa en grupp med människor som jag skulle trivas så bra ihop med!

Lilla Elvia var så söt igår. När vi nästan hade ätit färdigt så frågade hon mig om jag gillar chocklad. "Nja, sådär" blev mitt svar. Elvia spärrar upp ögonen och vänder sig snabbt om till Ulrika och viskar. När jag såg Elvias min så förstod jag att det var något så jag sa att jag gillar en del choklad. Givetvis var tårtan i choklad, bara choklad. Normalt sett brukar jag faktiskt inte gilla den typen av tårtor men denna var riktigt god!!! Jag viskade till Elvia att den var supergod och då var lyckan gjord!



Idag åkte vi med till Puerto igen för att äta frukost med Ulrika. Efter en liten stund kom också Ulrikas vän Annica och när det var dags för jobb för Ulli och Karin så gick jag och Annica runt och tittade i alla små affärer som Puerto har att erbjuda. Det saknar jag i Sverige. Mer småkramsbutiker åt folket!
Efter det gick vi ner till Levante, resturangen som Ulli jobbar på, för att stoppa i oss lite lunch.
Super mysigt! Álvaro var så nöjd när han fick vara med Ulli att fixa och dona. Inte ville han vara med mig :)

Jag beställde iallafall en tostada med guacamole och langostinos. Ni anar inte hur gott det var! Annica beställde in wok som också var helt otroligt gott!


Jag inser när jag lägger upp korten här på bloggen att min kamera borde begravas. Den har nog gjort sitt!


Efter lunchen så åkte vi hem. Och tur var väl det eftersom vi   b o k s t a v l i g e n   höll på att blåsa bort. När blåsten tog i som mest fick vi stanna för att kunna hålla oss stående. Karin och Jesús släppte av mig på AreaSur sen, så att jag kunde shoppat lite mer. Eftersom jag redan har funderingar över hur jag ska få hem mina saker så tyckte jag att det var en toppen idé att köpa på mig lite mer! Väldigt noga uttänkt var detta ska ni veta!


Ikväll ska jag och Álvaro ha fredagsmys för oss själva när Karin och Jesús ska på middag hos vänner.
Vi får mysa allt vad vi har nu för det är inte många dagar kvar...

Att vakna med huvudvärk är inget jag rekomenderar. Speciellt inte när man bara har ett par dagar kvar i Spanien och det inte är ett moln så långt ögat når! Det är helt enkelt så att den måste bara försvinna nu. Bort!

Tur att Álvaro vaknat på rätt sida idag och har tillräkligt energi och är glad som en solstråle för oss båda! :)

Den dåliga uppdateringen beror på att jag helt enkelt inte orkat. Fullt upp med Álvaro på dagen och på kvällen har det varit stranden tills solen gått ner. När man kommer hem efter stranden och känner sig sådär härligt avslappnad så känns det lite fel att sätta sig vid datorn. Så det får bli nu istället! :)
Idag skulle vi åkt med in till Puerto för att träffa Ulrika, hennes kompis och Sally. Istället vaknade vi alla upp med världens allergi, nackspärr, begynnande huvudvärk. Så det blir inget med det!

Nu sitter jag i min säng och äter frukost med balkongdörren öppen. Fåglarna kvittar och solen lyser.
Det är en knepig känsla att jag snart ska åka härifrån. Nu.
När man kan sitta på stranden i shorts och linne tills solen går ner. Känns lite fel.













Det känns i och för sig skönt att få träffa mina småsyskon. Jag längtar efter dem. Mycket!
Kanske tycker jag det är mycket bättre att vara hemma när jag är där? Det finns nog viss risk för det :)

Såhär blått och fint har det varit idag! Med sol! Så skönt!
Dock tog allergin överhanden så jag har nästanbara sett den genom fönstret!
Men jag gillar't!

Det känns som att det kommer bli en seg dag idag. Igår var vi nämligen på ferian i El Puerto!

Vi lämnade lilla gos killen hos sin farmor och farfar för att sedan följa strömmen mot ferian.
Ferian i El Puerto skiljer sig ganksa mycket från den i Jerez. I Jerez är den ganska mycket större och även lite finare. I Puerto är det ganska "bonningt", och dammigt men ändå så inbjudande. Alla Casetas var tält i Puerto, i Jerez var det som små hus. Min favorit var nog El Puerto. det kändes på något sätt mysigare, ännu lite bättre stämning och ganska enkelt.  Dessutom var det betydligt mycket mer snygga killar i El Puerto! Inte helt fel! :)
Kanske har det också med att jag var i ett så trevligt sällskap! 

Något som är väldigt roligt här i Spanien och som jag råkade ut för ett antal gånger igår är när det kommer fram spanjorer till mig och börjar prata spanska. Deras reaktion när man säger att man inte pratar spanska är alltid lika härligt. "Eh?? ¿Por qué?" Alltid lika förvånade. Igår hände detta flera gånger och vad ska man svara? "Jadu, det kan ha att göra med att jag aldrig lärt mig det" eller "Jag har aldrig behövt kunna spanska". Oavsett vad svaret blir så fnäser de nästan lite åt en och försvinner åt ett annat håll. Att man inte kan spanska är oerhört konstigt för de flesta spanjorer. Kanske lika ofattbart som jag tycker det är att de inte kan engelska.

Roligst var ändå en kille igår som kom fram till oss på dansgolvet. I vanliga fall (Läs när man inte druckit så mycket rebujito) så säger jag på spanska "No hablo español" men det gjorde jag inte då. Jag envisades med att säga "I don't speak Spanish" ca 14 gånger. Killen låtsades som att han inte hörde vad jag sa och när jag tillslut kläckte ur mig "No hablo español" var hans reaktion var likadan som alla andras förutom att han fortsatte prata spanska med mig ändå. Jag bara ryckte på axlarna och fortsatte dansa. Helt plöstligt kom han tillbaka och sa "Fighter" flera gånger till mig. Vadå? Jag frågade Tina vad det var han ville ha sagt och det visade sig att han tyckte att det var en bra idé att hämta sin tjurfäktande kompis, antagligen för att försöka imponera på mig. Jag var väl måttligt intresserad! Tina talade om för dem båda vad vi anser om tjurfäktning, de såg väldigt förvånade ut och gick därifrån. Här är tjurfäktarna lite kungar. Men inte för mig! 

Jag har också börjat undra lite vad det är som jag att jag är som en magnet för fulla och fula äldre män. Jag har funderat lite på om det står "Illaluktande äldre, gärna smått överviktiga, män sökes" i min panna. Jag kan känna att det börjar bli lite tjatigt. Vad tror män, gärna sådär 50+, att jag ska säga? "Jo, men visst! Följ gärna med hem till mig! Jag älskar män som är äldre än mig egen pappa". Blä är väl ungefär det jag skulle vilja säga. Jag försöker alltid säga något snällt och dra mig bort därifrån lite smidigt men det kommer nog en dag när någon stackars (?) man kommer få ta all skit. 

Kanske hade det passat mig med en äldre man som den tant jag är. Jag, som är ca. 10 år yngre än de andra jag var med igår kväll, kastade in handduken först. Med diverse krämpor, såsom skoskav, ömmande fötter och illamående (troligtvis pga av någon rebujito för mycket) satte jag mig i en taxi och åkte hem. Sängen var på tok för lockande för att hålla mig kvar. Dock tog det ett tag att komma hem då min taxichafför inte hade riktig koll på vart gaspedalen satt. 

Hundarna blev iallafall glada att se mig! Ha ha ha!!!
 
Oj, det blev ett långt inlägg. Jag ska försöka ladda upp lite bilder från igår, om det nu är något som man vågar visa för folk. Vi får väl se! Puss och kram på er!

Tänkte bara skriva ett snabbt inlägg!

Idag åkte jag och Àlvaro till El Puerto för att träffa Sally och Emma. Vi hade en jättemysig dag, lugn och skön!
Det var roligt idag med Álvaro och Emma för det kändes som att de fick ut lite av varandra idag. de pratade och lekte. Jätteroligt! :) Jag tog massvis med kort på dem (givetvis!) men jag har inte hunnit gå igenom dem än. Ni ska få se någon annan dag vilka enormt söta godingar dom är! :)

Sally gjorde en potatissallad förut. Jag tycker att det är väldigt gott med sån sallad men det har på något sätt bara försvunnit ut mitt huvud att man kan göra sån. Så tack Sally för att du påminde mig om hur gott sånt är! :)

Nu ska jag mysa ner mig i min säng med en stor kopp té, smörgås, youghurt och några jordgubbar. Och så ska jag titta på Grey's Anatomy!! :) Anyone surprised?



Ha en bra kväll!

Jag tog mig en liten promenad för en stund sen med Álvaro i BabyBjörnen och hundarna vid min sida.
Det var så skönt att komma ut! Luften är alltid så mycket skönare när det har regnat!
Nu lyser solen ordentligt men det är inte särskilt varmt...

När jag var ute nu så jag gick blandannat bort till parken. Där växte det hur mycket som helst! Massor med blommor i olika färger. Detta räknas givetvis som ogräs, vädligt fint ogräs måste jag säga. Lite vildvuxet o så men faktiskt väldigt fint. Jag tyckte att det var så många olika sorter så jag tänkte att jag skulle räkna dem. Jag gick genom parken och fick det till 20 olika sorter. Av ogräs. Blommande ogräs. Vackert ogräs. 20 sorter!

Jag tänkte igår när jag städade att jag skulle göra allt utom att dammsuga. Det tänkte jag göra idag. Det går ju inte nu när Álvaro sover inomhus. Jag antar att jag helt enkelt får göra det imorgon! Idag blir det bara mys med lille Álle! :)

Idag känner jag mig väldigt kluven. Jag vill faktiskt stanna här. Jag trodde absolut inte att jag skulle känna så innan jag åkte. Jag har iochförsig haft väldigt tur. Jag trivs väldigt bra här. Jag trodde inte att jag skulle trivas såhär bra! Men jag gillar verkligen detta stället. Jag gillar atmosfären, jag gillar människorna. Jag gillar det mesta!
Det var egentligen bara den första veckan jag verkligen längtade hem men jag lyckades stålsätta mig. Jag är faktiskt ganska nöjd med mig själv för vad jag klarat av de sista månaderna.

Bara det faktum att jag bestämde mig och sedan packade väskan. Sedan att jag faktiskt flög själv till London och bytte flyg för att sedan komma till totala främlingar och oförståligt (för min del) språk och packa upp väskan där. Att jag sedan faktiskt bokade bussbiljetter och tog mig över halva Spanien själv är också ganska ofattbart att jag gjort. 
Jag är faktiskt ganska förvånad över mig själv. Även ganska imponerad. För bara fyra månader sedan trodde jag inte att jag klarade ens i närheten av hälften av detta. Eller faktiskt ingenting. Absolut inte att åka ifrån min familj. 

Men åter till det faktum att jag faktiskt känner mig kluven. Att jag kanske skulle vilja stanna här.
Jag saknar mina älsklingar hemma så att man kan känna att man håller på att dö vissa stunder. Konstigt nog så kommer den känslan bara emellanåt. Känslan att man inte vill annat än att vara hemma.
Men visst längtar jag massor till när jag får krama om dem! Men det är en väldigt lustig känsla för mig, att kunna tänka sig att stanna borta från alla längre...

Skumt.

Jag är väldigt helt enkelt glad att jag hamnade just här!

Idag var den vandring i bergen som stod på schemat. Vi packade fika och åkte mot Arcos de la Frontera. När vi väl kommer fram hänger regnet i luften. Vi börjar att gå mot det porlande vattnet, ljusgröna växterna och fågelkvittret. Underbart! Luften känns på något sätt så len och orörd. Det kan vara det bästa som finns att gå i naturen, speciellt när den är så fin! Som sagt så hängde regnet i luften men det var också en del solglimtar vilket gjorde att det var jätteskönt väder att gå i. Kameran var helt slut efter dessa promenaderna. Inget batteri och fullt minneskort.
Då vet man att det har varit fint!

Påväg hem slocknade jag gott o bilen. Jag har en känsla av att jag kommer slockna lika gott i sängen om en stund.
Man blir så oerhört trött utav att gå så ute i naturen. Det är däremot den bästa tröttheten. Helt klart.
Huvuvärken var som bortblåst när jag andades in den härliga atmosfären! (Jisses va poetiskt det sista lät!)

Som oftast känner jag att även detta är en sådan plats jag önskar att alla kunde se. Och få njuta av!
Tyvärr så kan man inte känna alls lika mycket av naturen och rymden i bergen på fotona som i verkligeheten.

  



  



  



  



  



Lovely!

Måste ju bara visa Karins fantstiska kreation.
Dock är det andra band runt den nu och cellofan men den är nästan lika fin på dessa fotona.

    

   



Man rullar allstå blöjor som man sätter ihop till så många våningar man vill ha.
Sen dekorerar man den med fina snören och andra inhandlande små gåvor till barnet.
Jag tycker det är en superolig idé! Jag trodde inte alls att det skulle bl så bra som det blev!
Karin hittade dessutom väldigt fina saker att sätta på tårtan!

Idag känner jag mig ganska ordentligt seg. Igår var det dags för min första feria.
Igår eftermiddag åkte vi till ferian här i Jerez.
Det är svårt att förklara hur en feria är, man måste nästan uppleva det!
Det är ett jätteområde fullt med små "hus" som resturanger runt om har satt upp.
Alla husen är olika och här i Jerez har de en tävling om vilket som är finast. Att vinna det är ganska fint och pristigefyllt. Givetvis hade vi vårt "egna" lilla hus. IKEA hade ett rött hus med vita knutar och midsommarstänger utanför.
I alla dessa husen så finns det mat och dricka att köpa och massor av musik. I de flesta av husen är det en viss musik som man dansar sevillana. Sevillana är en typ av flamencodans som dansas här i Andaluisen och främst runt Sevilla området. Under hela ferian dansas det hela tiden av både unga och äldre. Det är verkligen jättekul att se! Och vilken stämning! Jag älskar denna typen av tillställningar!

Det som gör det hela ännu mer speciellt är att väldigt många tjejer har flamenoklänningar och den ena är inte den andra lik! Massor av färger och prickar och volanger. Jag älskar det! Hade jag haft pengar så hade jag köpt mig en sådan men det är väldigt dyrt med sådana. Från 1500 och uppåt. 
 
Tyvärr fick jag jättemegaont i magen. Antagligen p.g.a. all dricka och fet, friterad mat (typiskt för feria) så jag var väl inte direkt på topp mot slutet av kvällen. Jättetråkigt! Jag måste säga att det är ganska svårt att vara i ett annat land, med annat språk, när man inte förstår någonting alls av det. Av oss som var med igår pratar alla spanska utom jag och givetvis blir det så att de pratar spanska hela tiden, vilket blir lite konstigt. Man kan liksom inte riktigt hänga med. Jag tycker iochförsig att det var väldigt kul ändå eftersom det var en hel del att fota! :)

Sen tror jag att höjdpunkten var när lilla Elvia, 8 år, frågar mig om jag är gravid.
Är det inte underbart, NOT!
Kanske är det dags att helt sluta äta skitsaker helt enkelt. Kanske ska skaffa mig lite karaktär?

Jag har tänkt lägga upp bilder men jag tror att det får bli på facebook för det tar sån himla tid att lägga upp på bloggen. Jag tror inte att mitt tålamod räcker till alla bilder.

Jag skulle uppdaterat igår kväll hade jag tänkt men det fanns ingen ork till det.
Vi åkte till Puerto Cherry igår för att äta lunch,det är alltid lika mysigt där!
Dessutom mötte vi söta Sally och Emma där!

  



Det är lätt att fastna när man åker till Puerto Cherry. På något sätt är det alltid väldigt tungt o resa sig ut stolen när man sitter där med god mat, god dricka, stranden, solen och havet. Väldigt konstigt faktiskt...

Vi hamnade sedan på AreaSur. Tre shopping-galna ihop, ni kan ju tänka er hur det blev! :)
Jag köpte kanske en del grejer, men allt är som vanligt lika välbehövligt. Faktiskt!
Här är två av topparna jag köpte. 


När vi kom hem sen var vi ganska slut men då var det dags att göra en blöj-tårta. En s.k. diapercake.
Karin & co. ska på dop imorgon och Karin ville göra något speicellt. Så diapercake blev det.
Rulla blöjor var alltså kvällsaktiviteten.
 
Så Tove, du som alltid frågar om jag vart ute på puben eller festat. Nej, jag ägnar mig åt att rulla blöjor som ska bli tårtor :)

Tårtan blev faktiskt väldigt bra och vi hade väldigt kul när vi gjorde den! Jag vill inte lägga ut någon bild på den än bara, ifall att mamman skulle se den. Så imorgonkväll ska jag nog kunna lägga ut foton på den!
Ni måste ju få se vårat mästerverk!

Idag är det dags för Feria. Jag har hört så mycket om det så det ska bli kul att äntligen få gå dit!
Karin och Anna ska ha på sig riktiga feria-kläder så jag ska försöka ta massvis med foton!
Jag blir dock lite deppig när jag kommer på att jag inte kan använda min kamera, SUCK!
Det är inte roligt alls faktiskt. Det är ju nu jag verkligen vill ha den!

Jag hoppas iallfall att ni hemma har en jättebra fredag! :)

Jag glömde lägga upp detta fotot häromdagen. Jag hittade det när jag googlade på Komsell.

Underbara söta.



Gamlafarmor Solveig och Gamlafarfar Arne
(jag vet att alla andra säger "gammel" med det gör inte jag!)

Jag är en sån person som varje morgon när jag vaknar kikar ut genom gardinen/persiennen för att se vad det är för härligt väder. Detta är ganska svårt här. Här är det nämligen så att det sitter riktiga grejer för fönstrena. Robusta jualusier, inget vi har hemma särksilt ofta. När jag tänker efter lite så tror jag att jag mest tänker på affärer när jag ser sådana. Vissa affärer har något liknande de drar ner på nattetid.
Hursomhelst, det låter en del när man drar upp dem och som ni kanske förstår är det ganska mörkt i rummet innan man drar upp dem. Det finns liksom ingen möjlighet att se hur vädret är ute. Jag har ju också en balkong i vägen som gör att det inte säcker att dra upp den lite för att se hur vädret är. Jag har vant mig nu, lamporna måste tändas så att man sakta vänjer sig vid ljuset. Detta är dagens i-lands problem!

Hursomhelst (igen), det jag egntligen ville säga var att jag gör en kvalificerad gissning varje morgon om det är sol eller icke. Oftast är det fel. Idag tänkte jag att det skulle vara sol men det var det inte. 16 grader stod det på termometern när jag kom ner. 16 grader!!! Så ni som tror att jag har det jätteskönt och varmt och kan sola hela dagarna, ni har fel! Strumpor och tröja på! Nu står det visserligen 21 grader på termometern och små små skimtar av solen kommer fram då och då. Men jag hoppas på mera sol idag! :)

Jag och Álvaro hade en väldigt lung förmiddag, vilket var välbehövligt (av någon konstig anledning).
Jag var så trött att jag somnade ute i solen när Álvaro somnat i vagnen. Jag somnar alrig någon annanstans än i en säng och definitiv inte i solen. Väldigt lustigt.

Álvaro har varit sådär härligt glad idag. Skrattat sådär innerligt! Det finns inget bättre än det! :)

Vi åkte till Kiabi, en stor klädkedja, på eftermiddagen. Behöver jag säga att jag gick ut därifrån med en påse i handen? :) Jag köpte mig en klänning och ett linne, man kan inte få nog med sommarkläder i ett varmt land. Jag skyller på det!
Här är klänningen! Helt enkel, då kan man ha smycken o sjalar o så! Jag gillar't! :)

Jag hittade faktiskt lite smågrejer också till min familj hemma. Är det inte konstigt att man alltid hittar saker när man inte letar? När man letar hittar man ju ingenting!

Tanden känns lite bättre idag och bättre ska det bli! Eftersom jag vägrar att gå till tandläkaren så finns det inte så mycket mer att välja på än att det ska fortsätta så...!
Det är härligt när man ska gå o lägga sig och säger till Karin och Jesús att man tar med sig spritflaskan upp. Det låter ju väldigt bra, tycker ni inte det? Jesús svar var att jag ska försöka låta bli att inte spela för hög musik bara.
Skönt att de så förstående! :) Man kan kan ge er ett tips. Ska ni tvätta munnen med sprit efter ni borstat tänderna, vänta då ett litet tag. Jag kan inte säga att det var det godaste jag smakat. Undvik det helt enkelt!

Nu är Karin iväg och hämtar Anna på flygplatsen och när de kommer hem ska vi göra scones. Det ska bli riktigt gott faktiskt! :)

Jag vill inte bli blekare än vad jag redan är. (Hade jag inte talat om för folk att det var Spanien jag är i skulle de nog tro att jag var på Nordpolen.) Däremot vill jag verkligen bleka mina tänder!
Undrar hur svårt det är att göra det själv, har för mig att en kompis mamma gjort det.

Dessutom måste jag ta och färga mitt hår snart. Jag vill inte, men jag måste nog det.
Tyvärr börjar jag se ut som att jag är lite skallig. Vilket iallafall inte jag tycker är så himla sexigt direkt.
Jag skulle verkligen vilja se hur min naturliga hårfärg ser ut eftersom jag inte sett den på ca:8-9 år!
Mina älskade syskon har ju alla samma färg så jag borde väl också ha den. Vilket betyder att jag skulle få sådär, fint, solblekt och naturligt hår. Det hade jag gillat! Kanske ska försöka hålla fingrarna i styr och hålla mig borta från hårfärgshyllorna i affären. Jag har faktiskt funderat på att klippa av mig håret ganska mycket det sista.
Det är jobbigt med långt hår i värme och dessutom älskar Álvaro att dra i det. Jag älskar inte det lika mycket.
Ska man våga? Det växer ju ut igen. Hoppas jag! :)

Jag hittade förresten ett härligt fjortiskollage som någon gjorde när vi var sådär 14 år när jag försökte hitta lite foton på hur jag sett ut i håret under åren. Jag hittade inga kort från när jag hade blont hår på denna datorn som jag har med mig men det är en liten bild på mig när jag har blont i kollaget.



Va fina vi var på den tiden! :D

Jag tror faktiskt att det är lite bättre med tanden idag. Jag vill iallafall försöka övertyga mig själv att det är så.
Så mer sprit! Jag tvättade ganska mycket igår med sprit och mer får det bli idag!
Nu ska det läkas!


Jag längtar tills lilla Álvaro kommer hem! :)


Nu ska nog dra igång städandet innan det blir för varmt, det är så väldigt mycket jobbigare då!
Ha nu en riktigt bra dag!

Nu har jag lagat pannkakor. Jag tror, helt bombsäkert, att jag är sämst i världen på att göra pannkakor.
Det står överallt, "pannkakor går inte att misslyckas med". Joho då, det gör det visst!
Det blev inte pannkaka av alltihopa, eller var de det det blev? Hmm... Förvirrande. 

                                                                                                 Jag gjorde iallafall en för att visa er!          
                                                     
                                                                                                                                             GOTT!

Tur att den där motorcykel saken snart är över för jag tror jag skulle bli tokig annars. Visst försvinner inte alla motorcyklar, men många. Jag har inget emot motorcyklar, jag älskar själv att åka motorcykel!
Jag hatar däremot när de ska stå precis utanför huset och gasa och hålla på. "Burna" kallas det väl förresten.


Jag har tänkt att jag se en film kväll, vet inte vilken bara. Jag väljer mellan tre: "The bounty hunter", "Dear John" och "I love you, Phillip Morris". Dessutom kommer Pirates of carribean, första filmen, ikväll på tv. Svårt val. Kanske ska se flera, i brist på annat! :)

Lustigt, pratade med min käre Bell idag. Pirates är en av de filmerna vi sett ihop allra flest gånger, o så går den just idag när vi pratat. Sen kom jag också på när jag stod och stekte pannkakor (försökte!) vilka enormt goda pannkakor hennes farmor alltid gjorde till oss när vi var små. Jag har haft en nostalgitripp idag, tänkt på massa gamla minnen. Jag tror helt enkelt att jag måste se Pirates, bara för att fortsätta min tripp down memorylane. 


 

Glömde visa vad min älskade familj skickade till mig.



Jag sa till dem att en av de saker jag saknar allra mest är Holidaydipp. Jag älskar att dippa gurka, blomkål och morot i just Holiday dippen. O det är extra gott när det är varmt ute. Åh, va jag ska mumsa i mig!
Tack mina älskade söta!

Jag tycker att det är väldigt konstigt att vissa människor måste slita som djur medans andra bara glassar vidare.
Att vissa inte tycker det är självklart att finnas till och ställa upp. Utan att ställa frågor, utan att gnälla.

Jag önskar att livet vore lite enklare ibland. Att vissa kunde få en liten knuff i rätt riktning. Inte bara kämpa sig upp för uppförsbacke efter uppförsbacke.

Ibland tror jag att det är mer eller mindre meningslöst att vara trevlig och hjälpa andra. Att finnas till.
Jag ser alltför mycket som tyder på att det inte spelar någon roll hur man är man mot andra.
Att man inte får så mycket tillbaka ändå.

Det liggar mer i vissa personers natur att vara bra medmännsikor. Tyvärr finns det andra som inte verkar ha det alls.

Jag anser mig vara en ganska glad och trevlig person. Ärlig, rak men också väldigt känslig. Jag tycker det sistnämnda tar upp mer och mer av min personlighet. Kanske också mer ilska också.

Jag är glad att jag åkt iväg lite grann, kommit iväg från kvicksanden som ibland kan kännas som man sjunker mer och mer ner i. Det är inte bara skit hemma, absolut inte! Det finns mycket jag älskar hemma! Massor! Men detta inlägget handlar inte om det. Det handlar om min besvikelse på männsikor som egentligen borde göra allt för att hjälpa varandra och finnas där för varandra.

Jag är, som ni förstår, lite trött på vissa saker. Däremot tycker jag inte synd om mig själv, jag tycker synd om andra i min närhet.

Kan man göra något för att få vinden att vända?
Jag har ganska stor tro på det, jag undrar nog mest när det ska ske.

Detta härliga hittade jag när jag höll på och greja lite i köket.



Myrorna har hittat in och kalasar på en liten bit köttfärs som jag tydligen spillt ut igår när jag lagade mat.
Usch, fy och blä.

Detta fick dock igång mig lite och nu har jag faktiskt putsat alla fönster. Det känns bra!